Let them find the real you

 Jag kan inte förklara hur lycklig jag är. Åh. Det pirrar i magen bara när jag tänker på det!
 Jag är inte den som faller så lätt, men den här gången har jag fallit som ett löv.
Jag chansar, tar det där steget mot att riskera att bli sårad. 
 Jag är förälskad.
Hur nördigt det än låter
.

Om man går utan en anledning så ska man inte komma tillbaka med en ursäkt


All koncentration går till lite av allt möjligt just nu. Ja ni vet väl antagligen till vad förstår jag.
Jobbar arslet av mig på ett jobb som jag trivs galet bra på, det är snart midsommar, om mindre än två veckor åker jag till Cypern, jag är lite förtjust och fjärilar flaxar runt i min mage bara jag tänker på't.
Vänta bara tills allt detta är över. Då kommer jag inte tjata om det mera.

Äsch. Duschen och sängen nu. Hehe.

Tack för mig
Hej då


Overallt och så vidare


Sovsällskapet åkte iväg för någon timme sedan, så nu bör man väl gå och duscha sedan så blir det sängen för att sen påbörja den sista introduktionsveckan på akademiska. jisses så mitt liv är braaa!
Och ja, jag kanske tjatar om det men va sjutton, var lite glada för min skull nu!


Magiskt


Är det så här att vara kär när man är liten, hur är det då att vara kär när man är stor?


Som en mur revs det


På två veckor har jag blivit moster till en underbar liten brud, blivit 19 år, tagit studentjarlingen(!!!!!!) och börjat jobba på akademiska.
Jag känner att livet mitt har ordnat upp sig någorlunda jävla bra endå!
Plus att jag har människor runt mig som faktiskt bryr sig om mig och accepterar mig helt för den jag är.
Hur många har det så egentligen? Ja jag är nog lyckligt lottad i vissa fall.

Tack för mig
Hej då


Lekande liv


Vilket jävla sjukhusbesök det blev idag. Fick akuttid för knät, tänkte väl att dom bara skulle undersöka det och sen ordinera Ipren i några dagar ungefär. Så som Tierp brukar göra alltså!
Men istället så tömde dom den på en halv deciliter med vätska, tog blodprover och även sa dom att jag skulle använda kryckor idag för att bedövning och allt skulle få släppa utan påfrestningar - och såklart så ska jag nu äta tabletter i en vecka.

Tji fick dom, för det första jag gjorde när jag kom hem var att slänga iväg kryckorna åt fanders och gick i trappen. Ont gjorde det men smärta är bara ett tecken på att man lever, så att säga.

Nu ska jag dra till Lissi för mys gånger hundra.
Ha en trevlig kväll på er tussar!


RSS 2.0